Modig.
Jag läser så mycket i böcker och i tidningar, om modiga människor. Då menar jag inte alltid folk som räddar andra ur brinnande hus eller liknande. Jag menar folk som vågar. Vågar att bara boka en biljett och dra, vågar att åka ensamma någonstans och lämna allt som betyder något bakom dem. Jag är rädd för att jag inte ska våga vara sån. Min värsta mardröm är att vara fast i Västerås hela livet. Men samtidigt är jag rädd för att lämna tryggheten och alla vänner här.
Men riktiga vänner förlorar man inte för att man byter land, eller hur?
Dessutom kommer jag våga. Hoppas jag. I april. Då gäller det. Då ska jag våga. Jag ska våga visa framfötterna, jag ska våga vara bra! För det ska jag vara. Jag ska bli den bästa bartendern. Jag ska gå ut med högsta betyg, jag ska få ett bra jobb i London, jag ska kunna imponera runt om i världen med mitt CV. Kunna åka överallt och få jobb. Jag ska vara bäst.
Bara vänta. I april. Då ska jag våga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar